FAMILY

School break

Det här sportlovet kan komma att gå till historien som vårt svåraste någonsin att komma till rätta med. Det märks verkligen att barnen växer och förändras och hur svårt det är att hänga med i svängarna när dagar, veckor och månader bara rullar på utan att vi hinner se så mycket av varandra. Jag vill nästan inte erkänna det men det märks hur ovana vi blivit att vara tillsammans och fungera ihop. Så vad kan man begära av en enda liten vecka, det krävs mer än så för att hitta tillbaka till varandra och få dagarna att flyta fint.

Det må ha varit knepigt de första dagarna, men mot slutet gick det bättre och här kommer några saker som gjort mig glad under veckan:

Min flicka gjorde sitt första egna spontanbesök hos mormor och morfar när hon fick följa med dem hem efter födelsedagsfirande här hos oss. Två nätter och en heldag med mormor på jobbet senare fick jag komma dit på fika och hämta hem henne med tåg.

Mormor jobbar i en Secondhandbutik och det var rena drömmen för detta barn att få hjälpa till att packa upp, vika, sortera, hålla ordning i hyllor och korgar och till och med stå i kassan och ta emot kunder. Så nöjd flicka och så stolt mamma

Jag kan faktiskt inte tänka mig en mer lärorik dag än en selfdirected-hands-on-real-life-experience som den här!

Och så mysigt att få kura skymning på tåg med min tjej sen!

Långa, lugna mornar med frukostar som kan vara lite var som helst och som har tid att mynna ut i prat och lek och kreativa påhitt, det är det bästa jag vet. Alltid.

”För att jag är en sån som testar!”

Familjen hamburgare i sitt rätta element. Ny favoritrestaurang för de tre hamburgerälskarna. Till och med jag är beredd att medge att hamburgare kan vara fasligt gott när vi äter här.

Babas i Heron City. Tips.

Och så den grandiosa avslutningen när jag lyckades få med mig hela familjen + kusin ut i skogen för att grilla korv, utan så värst mycket diskussion ens. Med yxor, knivar, pinnbröd och en kusin kommer man tydligen långt. Det blev till och med härligare än jag hade föreställt mig för alla hade verkligen roligt och var helt nöjda i över två timmar.

Jag fullkomligen älskar hur skogen liksom lyckas ta över även den mest motvalsiga och locka fram det fria, kreativa och fridfulla i varenda en.

 

 

Åttaåringen kom på den strålande idén med nutellafyllda pinnbröd.
Tioåringen uppfann en ugn för att kunna grilla och grädda både snabbare och jämnare.
Och tonåringen kom på idén och fick alla att roa sig med att rita på stenarna med kol.

Jag är så tacksam för ett fint lov och sörjer allt lite att det är slut. Men innerst inne vet jag att det här är ett av de sista som faktiskt tar slut. Det kommer en dag för oss när lov inte måste börja och sluta hela tiden och jag tycker det ska bli så skönt att få leva med varandra i de här förändringarna, ta dem eftersom och slippa återuppfinna hjulet gång på gång på gång.

~follow~share~like~
RSS
Follow by Email
Facebook
Google+
http://worldschoolersofsweden.se/school-break/
Pinterest
Instagram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *