ABOUT ME

Jag som driver Worldschoolers of Sweden och arbetar med Trädgårdsleken och Skogsleken är Sara
~ en fru och mamma i fyrtio+ åldern.

Jag älskar allt som skapar frihet, enkelhet och glädje i mitt liv. Älskar att ha vårt brokiga lilla hus och halvvilda trädgård att sköta om och pyssla med, att vara ute och njuta av naturen överallt och året runt, att resa och uppleva världen nära och långt borta, att läsa, skriva och lyssna på musik. Och mat – älskar att planera, laga och äta god och hälsosam mat, smoothies och matiga sallader allra mest. Jag älskar syrener, koltrastar, bara fötter och väldigt varmt väder.

Men mest av allt älskar jag min familj och att få vara tillsammans med dem. Det finns inget finare och viktigare än spendera tid med dem och att få vara en verklig del av mina barns vardag. Att få leva, växa och lära tillsammans med dem, varje dag, är den största glädjen och utmaningen för mig och att skapa utrymme för det har alltid fått komma i första hand sedan jag blev mamma.

Jag är en visionär som tror det mesta är möjligt, jag tror på drömmar, försöker följa mitt hjärta och litar mycket på magkänslan.

Jag är en hopplös pedagognörd och tycker verkligen på riktigt att det roligaste som finns är att brainstorma, planera och förbereda aktiviteter, projekt och miljöer som kan öppna vägen rakt in i barns hjärnor och hjärtan, leda in på nya spännande ämnen och låta dem lära av egen längtan istället för tvång.

Med den här bloggen och mina verksamheter vill jag öppna upp för tanken att pedagogik egentligen är något väldigt enkelt och naturligt men som den traditionella förskolan och skolan tagit monopol och satt tjusiga ord på.
Jag vill ta ner den på jorden igen och visa att det inte behöver vara så svårt, att lärande och utveckling är något som sker överallt och hela tiden, livet igenom, och att det är något fantastiskt att få vara delaktig i som förälder. Allt det roliga barnen får göra på förskolan och i skolan blir ännu roligare och mer meningsfullt när man får göra det tillsammans i verkliga livet.

Det finns så många som vill tala om för föräldrar idag att de aldrig kan mäta sig med en utbildad pedagog eller lärare och att det man gör utanför skolans väggar aldrig är lika mycket värt som det man gör där inne.
Jag protesterar å det vildaste och vill vara en motpol till det.
Jag önskar att vi ska kunna hjälpa varandra att våga tro på oss själva och vår egen betydelse i våra barns liv. Som föräldrar är vi inte utbytbara, vi är så mycket mer än bara pedagoger. Vi kan, vi duger och räcker till så mycket mer än vad vi tror.

Hela mitt yrkesliv har jag arbetat inom barnomsorg i olika former.
Att vara tillsammans med barn är något som faller sig naturligt för mig och man kan väl säga att jag gjort det mesta baklänges då jag började med att jobba i närmare tjugo år som barnskötare, och sedan läsa in kurserna för att få behörighet att göra det jag redan gjorde och ett slags kvitto på det jag faktiskt kunde, när jag närmade mig fyrtioårsåldern.
Jag har hunnit prova på en hel del genom åren, alltifrån att vara barnflicka, jobba som springvikarie och ha fast anställning på montessoriförskola till att driva egen verksamhet som dagmamma, vara hemmaförälder och hemskolningsmamma och ännu lite annat däremellan.

Att driva min egen verksamhet passar mig så bra eftersom det ger frihet på så många plan. Jag kan forma arbetet runt mitt och min familjs liv och våra behov istället för att vi ska försöka pressa in hela livet och allt som är viktigt kring mitt arbete. Och för barnen jag möter, både mina egna och de i mitt arbete, är jag också fri att skapa en omsorg och miljö som jag själv kan stå för och vara stolt över. Jag behöver inte följa någon enda läroplan eller pedagogisk inriktning slaviskt, jag är fri att plocka russinen ur varenda kaka om jag så vill och behöver bara använda det som verkligen fungerar och blir bra från situation till situation och person till person.
Jag har upptäckt med åren att ju mer jag vågar släppa mina tankar om hur saker och ting bör gå till, lägga mina egna planeringar åt sidan och bara följa barnen, desto bättre blir det för de är sina bästa pedagoger själva.
En enda läroplan kan aldrig vara den enda vägen för varenda människa, och även om förberedelser och planering kan vara nog så bra så får det aldrig bli viktigare än vad som händer i stunden och inuti barnen.

A curriculum should be your servant, not your master

Kloka ord av Ainsly Arment och jag skriver under till hundra procent.

Jag tror det kommer en dag då vi ser på tvång som inlärningsmetod på samma sätt som vi ser på den en gång självklara skolagan idag och jag längtar till att få se alla barn fria att lära och utvecklas på sitt eget fantastiska vis.

I väntan på den dagen vill jag arbeta för att skapa miljöer där barnen får vara som de är, här och nu, förutsättningslöst, utan pekpinnar, förväntningar på prestation eller baktankar om resultat, där leken får vara verkligt fri och var och en får växa, lära, umgås, koppla av, utmanas och utveckla sig själv på det sätt som man vill och behöver.
Jag vill låta min trädgård och vara en liten fristad i en annars så uppstyrd värld, där barn och föräldrar som längtar efter mer tid tillsammans kan hitta en trygg gemenskap med andra och få tillgång till en rik men ändå avslappnad pedagogisk miljö där det är helt fritt att ta för sig så mycket eller lite man vill.
Där allt får handla om närhet, trygghet, anknytning, respekt, glädje, tillit, lust, samhörighet, samspel, nyfikenhet, längtan, intresse och frihet och lärandet får vara en naturlig följd av att vistas i ett sådant sammanhang.

Välkommen hit, till Trädgårdsleken, till Skogsleken och till någon av våra andra träffar, vem du än är, om du besöker oss här eller i verkligheten så är jag lika glad att du hittat hit och hoppas att du ska känna dig hemma!

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *