TRAVEL

November full moon

När kvällshimlen är stjärnklar ser jag en nästan full måne där uppe och den skär in i mitt hjärta med sitt knivskarpa sken. Nu är det så med just novembermånen att den alltid skär ett extra djupt jack i mig med en känsla av både glädje och vemod. Vackra, varma minnen bär den med sig och en smärtsam längtan tillbaka dit där novemberfullmånar alltid borde firas.

En gång för många år sedan var vi vid den här tiden en dryg månad in på en långresa i Thailand. Vi var så fria och uppfyllda av känslan att det skulle vara för evigt, vi njöt av lunken som så smått infann sig och började känna oss hemma. Vi hade fått nya vänner och de bjöd in oss att fira Loi Krathong tillsammans med dem.

Hela dagen låg det något särskilt i luften i deras restaurang och personalen var strängt upptagna med att knåpa ihop de allra vackraste små lyktbåtar av blommor och blad.

Framåt kvällen fick vi välja ut ett par till våra. Femåringen var så fascinerad och imponerad. Ja vem var inte det förresten. Så otroligt fina!

Nere vid stranden tände vi ljusen och lät dem glida ut med vågorna.

För våra thailändska vänner betydde det ”good luck” eller snarare att man skickar iväg all otur ur på havet, för oss blev det ett allhelgonadirande då vi skickade iväg en tanke på våra döda där hemma med våra ljus. Det var så fint att få dela den stunden med dem och bilden av hundratals små guppande ljus ute på vattnet gör mig alldeles varm inuti. Som om jag stod på den där stranden igen. Ett av våra käraste minnen från våra resor och därför skär det alltid lite extra i mig när novembermånen tittar fram.

Men i kväll ser jag ändå på den och ler lite i smyg när jag tänker att nästa år ska vi minsann vara där igen. Då ska vi stå på den där stranden och fira med våra vänner än en gång.

~follow~share~like~
RSS
Follow by Email
Facebook
Google+
http://worldschoolersofsweden.se/2018/11/25/november-full-moon/
Pinterest
Instagram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *