FAMILY

The freedom to say Yes!

De här första veckorna av sommarlov är alltid som en enda lång övning i att nötas ihop igen som familj tycker jag, vänja sig vid att vara tillsammans dygnet runt igen och hitta sätt som får dagarna att flyta på på och fungera bra. På ett år är det dessutom mycket som förändras så det är långt ifrån säkert att det som fungerade förra året passar nu. Jag föreställer mig att det skulle vara skönt att slippa alla dessa avbrott från livet tillsammans, att bara få flyta på och låta små saker förändras i den takt de kommer, enklare att anpassa lite efter vägen än att behöva börja om från början varenda juni och hitta varandra på nytt. För att vara tillsammans från morgon till kväll och med fullt eget ansvar för att det ska bli en meningsfull tid för alla är något helt annat än att ha ett par timmar någon eftermiddag i veckan att förvalta. Men nu, långsamt, långsamt vaggas vi tillbaka in i vår egen rytm igen och börjar hitta det som är vi just nu.

De första veckornas ledighet är också alltid en övning för mig i att säga Ja! När barnen kommer med sina infall och idéer och stjärnögonen tindrar över någonting de vill och behöver få prova på eller göra, då borde det ju vara det självklara svaret, men det är så lätt hänt efter ett invant skolår att bara släcka den där gnistan i ögonen med ett nästan instinktivt Nej! Den här sommaren har jag fått jobba särskilt mycket med mig själv. Jag har haft mitt första år helt utan hemmabarn och jag märker hur mycket jag vant mig vid att det enda rimliga svaret nästan alltid är Nej nu med alla tre borta fem dagar i veckan och aktiviteter på kvällar och helger. Jag har lagt mig till med den ofrivilliga (men bekväma!) vanan att varken kunna eller behöva säga Ja särskilt ofta och det har varit så knepigt att komma ur det där. Jag vet inte hur många gånger jag kommit på mig själv med att säga Nej av bara farten och faktiskt känt mig stressad över att de vill så mycket hela tiden. Jag känner inte riktigt igen mig själv och det är precis tvärt emot hur jag vill vara.

Men nu börjar jag få rätsida även på mig själv. Jag börjar hitta tillbaka till lugnet och glädjen i att kunna hjälpa dem att genomföra sina idéer och upptåg. Jag börjar känna och njuta av friheten att kunna säga Ja igen!

Ja! Visst kan vi promenera ner till bryggan och bara sitta där i sommarkvällen!
Ja, såklart vi kan börja såga, bygga och fixa fast det är efter middagen!
Ja men visst! Du kan röja ut hela lekstugan och börja storstäda klockan nio på kvällen…
Jodå, måla går också bra!

Och vi kan gå till fotbollsplanen fast klockan är halv elva på kvällen. Vi kan ligga i hängmattan och läsa fyra böcker på raken en helt vanlig förmiddag. Vi kan gå ner till centrum och titta i butikerna mitt på blanka eftermiddagen och vi kan sova i tält fast det är söndagkväll. Och det är underbart! Det är livet!

~follow~share~like~
RSS
Follow by Email
Facebook
Google+
http://worldschoolersofsweden.se/2018/07/01/the-freedom-to-say-yes/
Pinterest
Instagram

One thought on “The freedom to say Yes!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *